En något hård beskrivning kan tyckas men tyvärr en inte alls ovanlig världsbild hos många vänstersympatisörer. Att låta kidsen slå på avbilder av Alliansens partiledare anses tydligen som en festlig grej och en av festarrangörerna ser inga problem med detta.

– Jag tror inte att barnen kommer att växa upp och slå Annie Lööf i skallen. Gör de det skulle det vara tråkigt.

Vänd på det, låt säga att moderater eller folkpartister skulle göra motsvarande aktivitet och låta kids puckla på vänsterns partiledare. Någon som vågar sig på en gissning över vilka reaktioner det skulle väcka?

Nu är det inte så att jag tror att ytterkantens vänsterörelse på något sätt är värre än högerns motsvarighet. Tycker att båda sidor är helt fel ute och båda ideologierna tenderar att vara exkluderande och gå emot grundläggande demokratiska ideal. Men vi lever tyvärr i ett debattklimat där det är enklare att kasta ur sig dumheter och genomföra aktiviteter så länge man gör det i kraft av vänstersympatisör. Tyvärr..

Visst är nyheten extra känslig men kanske är det också ett första steg till att tidningarna börjar erbjuda sina läsare att filtrera bort ämnen de inte är intresserade av. Något som i så fall får stora konsekvenser för journalistiken. Tex blir medierna mer benägna att skriva om sådant man vet kommer att exponeras för läsarna och rapportering blir ännu smalare. Att användarna själva filtrerar vad på nätet man vill läsa om, ofta baserat på vad som är relevant för den närmsta sociala kretsen, är mer utvecklat i andra kanaler men har inte nått dagstidningarna med full kraft ännu.

Räkna med en del branschnörderi på bloggen framöver

Namnbytet känns en aning omodernt och ogenomtänkt. Att gömma undan sitt eget namn/varumärke och skylta med ett annat som man tror ger upphov till mer positiva associationer och kan förknippas med det egna, i syfte att stärka just detta.. Ja ni hör hur konstigt och fel det låter. Ställer mig ytterst tveksam till om man uppnår någon effekt över huvud taget, mer än den kortsiktiga pr detta nu ger.

Hur många vet om att Swedbank har en relation till Friends och förknippar stoppa mobbing-verksamheten till banken, mer än bolagets egna anställda och kanske en minoritet av kunderna? Hur många kommer framöver tänka Swedbank när man ser/hör/läser om Friends Arena? Inte särskilt många är min gissning och det är en dyr “pr-kupp” som Swedbank nu genomför. Troligtvis kommer arenan inte heta något annat än det som den döps till i folkmun och det lär aldrig bli det varumärke som står tryckt på arenataket.

Återigen kan vi konstatera det sunda i att hela tiden arbeta med sitt eget varumärke och sina attribut/associationer genom att vara öppen med det man gör och stå för det. Är detta som i förlängningen gör att man åtnjuter förtroende hos allmänheten, inte kortsiktiga investeringar i “bättre” varumärken att lyfta fram när det passar.

Ett underhållande element i den här diskussionen är givetvis hur fotbollssupportrarna reagerat på namnbytet. Black Armys ordförande “rasar” över namnbytet och vill inte alls förknippas med något så vänligt och mysigt som “Friends”. Han är till och med så upprörd att han “skulle kunna säga vilka okvädingsord som helst om det.”

Själv är jag nyfiken på vad Friends tycker och hur man kommer agera framöver. Kommer man bara ta emot ta alla okvädningsord från Black Armys bully till ordförande eller kommer man som den stoppa mobbing-verksamhet man är kliva fram och försöka göra något åt den exkluderande och antagonistberoende supporterkulturen.

Fotbollsjournalisten Mårthen Bergman skriver om att bara, bara, vara vänner här

It is funny because it is true!!

Update: En mer utförlig “corporate” variant av den här texten är publicerad på CSRiPraktiken.se  

Får mig att undra hur man tänkte när placeringen av koderna gjordes. Finns fler dåliga exempel på uteannonser där koderna 1. placeras för långt ned som om man förväntar sig att folk ska krypa mot annonsen för att se koderna och/eller 2. placerar två koder som ligger för nära varandra vilket gör att det med lite avstånd blir svårt att scanna rätt kod med telefonen. I tunnelbanan i de större formaten funkar det lite bättre men även där hamnar placeringen oftast i nedkant och många missar nog att de finns där.

QR-koder är fortfarande ett relativt nytt inslag i annonseringen och annonsörerna lär sig med tiden hur koderna ska kommuniceras och vad syftet dessa är. Men för att få ut någon effekt och kunna utvärdera nyttan med koderna borde man börja med att tänka på placeringen. Inte sant?

Enligt Twitter och @markuswelin var jag tidigt ute att nappa på detta

Så sent som idag läste jag också om en ny tjänst på ComputerSweden.se. Den heter Foap och är precis som Scoopshot appbaserad, fast med en fast prissättning. Foap beskrivs såhär i artikeln;

Appen, som vid start kommer finnas på Appstore, är endast till för dem som vill sälja sina bilder. De ska kunna ta en bild med sin mobil, skicka in den via appen och sedan vänta på att någon köper den. Köparna ska gå in via hemsidan och söka upp den bild de vill ha. All betalning sker via Paypal, och fotograferna får 50 procent av det priset på 250 kronor per bild. De pengarna kan de välja att få ut när de vill.

Foaps affärsmodell är intressant och blir spännande att se vilken trafik man får på sidan. Handlar också mycket om att få in rätt content och hålla efterfrågan uppe. Antar att en diskussion kring upphovsrätt och bildernas “äkthet” kommer uppstå, framförallt när man vänder sig till företag med tjänsten.

Någon närmare analys av Foap väntar jag med tills jag provat appen och sidan legat uppe en tag.

Edit:

För er som vill läsa mer om bilder så finns det att läsa mer här. Min kloka kollega Markus reflekterar över bilden som det viktigaste i den digitala världen under 2012.

Och som alltid med opinionsundersökningar, i det här fallet en gjord av demoskop, är det värt att ohämmat hylla resultatet när det faller en i smaken och värt att kritisera när det inte gör det. Men fram till dess att nästa undersökning presenteras så regerar DIF i sportvarumärkesdjungeln. FFF!

Hur kul som helst tycker jag som arbetat med att utveckla och aktivera appen, i egenskap av beställare. Passar därför också på att krita ned några egna rader – om på vilket sätt jag tycker den är unik i marknadsföringssammanhang, varför den överträffat förväntningarna so far och nyckeln till att integrera digitala enheter i övergripande varumärkeskampanjer. Håll till godo!

Först en kort beskrivning av funktionaliteten. Kots är i grund och botten en app/tracker som mäter variablerna 1.fallhöjdsmeter 2.distans och 3. högsta åkhöjd. Databasen rymmer tusentals skidorter över hela världen och användarna kan själva lägga till nya orter. Kots är därmed inte en vanlig tracker i bemärkelsen att den visar var i systemet du befinner, vilka backar du åkt eller hur dina svängar sett ut. Den är inte knuten till ett specifikt system utan allt som krävs är en gps uppkoppling och en Smart Phone. Utöver detta räknar appen ut hur mycket energi som genererats under åkningen och det finns ett antal rewards beroende på vilka milstolpar man uppnår under i åkningen. Går även att titta tillbaka i historiken och se resultaten för varje skiddag under säsongen.

Men nu över till väsentligheterna och det som fått kots att flyga, dvs den sociala aspekten och hur den aktiverats i marknadsföringen.

Det som gör appen social är användarna som vill visa omgivningen vem som är den bästa och mesta på att åka skidor och en Facebook Connect koppling genom vilken man kan utmana sina polare i utmaningar baserat på de tre mätvärdena. Kots lämnar sedan upp till åkarna att bestämma vilken tidsperiod utmaningen ska gälla och vad belöningen blir om man vinner/förlorar. Utöver detta finns även det som benämns som Världens största skidtävling. En publik utmaning i vilken åkarna, i systemet de befinner sig i, kan mäta sig med andra för att bli King of the Slope. Allt går att följa direkt i appen såväl som på landningssajterna vilka är kopplade till appen och hämtar in datan. I Åre till exempel har det under valda veckor också funnits en scoreboard uppsatt på torget som hämtat in åkdata från servern och visat vem som för tillfället leder och vilka som vunnit tidigare dagar.

Det som gör Kots spännande ur ett marknadsförings och varumärkesperspektiv är att appen integrerats helt i det övergripande konceptet ”Energy for wintersports” och tydligt kommunicerats som ett mervärde till kampanjen, snarare än att det blivit en löst hängande digital lösning som inte adderar något mervärde alls. Ofta finns de bara där “för att reklambyrån sagt det” eller “man har en idé om att det är viktigt med digitalt”. Två för mig vanligt förekommande anledningar till varför digitala kampanjenheter tenderar att falla utanför konceptet och därmed bidra till varumärkesbyggandet.

Något så enkelt som att på övergripande nivå låta Kots bli en del av konceptet med underbudskapet ”Energy for wintersports – now on your mobile” har öppnat upp för att kommunicera appen och mervärdet den ger i alla kampanjenheter och den har även kunnat leva sitt eget liv vid sidan av dessa. Utan att för den skull tappa kopplingen till kampanjen eller sponsorskapet. För aktiveringen har det betytt att det inte spelat någon roll vem eller vad som för ut budskapet, om det så är stjärnorna i alpina landslaget, Jon Olsson på sin egen blogg eller på Vattenfall Alpine Challenge, en reklamfilm på TV eller aktiveringar i backen i Idre.

Annat konkret exempel på hur det hänger ihop är den reklamfilm som körts (såvitt jag vet ganska unik i sitt slag) som tag-on till den stora alpinfilmen. Båda filmerna har kunnat gå samtidigt eller var för sig utan att för den skull virra till det eller ta ut varandra. Har också gått att ta ut appen genom marknads-pr aktiviteter och lansera appen som ”Världens största skidtävling” tillsammans med ambassadörer från skidvärlden utan att tappa kopplingen till skidsponsringen och huvudbudskapen i kampanjen.

Går såklart att ifrågasätta varför företag tar fram appar som inte är direkt kopplade till kärnverksamheten men i min mening handlar det om att i varumärkesbyggande kampanjer ge mottagarna ett mervärde som är relevant, som öppnar upp för nya relationer och förstärker redan upparbetade sådana. Genom erbjuda något som målgruppen tycker är intressant och relevant för dem är mycket vunnet och leder till att relationen stärks. Målgruppen blir då mer mottaglig för andra erbjudanden och budskap kopplade till affären.

Ni kanske redan listat ut det men det som gör appen kreativ i mina ögon är helheten. Hur aktiveringen utmanat traditionell marknadsföring, hur kots integrerats i densamma och hur mixen av köpt media, social spridning och marknads-pr gjort appen till en stor framgång.

Det var allt för nu!